Vad ska man egentligen göra när det är brist på tränare? Jo man ringer in någon som har mycket rutin. Det var det FBC Engelholm gjorde när deras Pojkar 10 lag hade ont om tränare inför Skånemästerskapen den 13/14:e April.
”För några veckor sedan blev jag tillfrågad om jag ville vara med och hjälpa till och coacha FBC Engelholms P10 lag i Skånemästerskapen.Först kände jag att offra en helg i 1 eller 2 skånska innebandyhallar det har jag gjort förr och kan känner mig rätt färdig med det, men samtidigt så blev jag lite taggad … jag tackade JA och tänkte något kan jag säkert hjälpa till med. Men hoppas nu bara de 10 åriga killarna kan slå ordentliga passningar och skotten går på mål!
Vi skulle köra 2 träningar innan Skånemästerskapet och träna lite fasta situationer och powerplay (för det var där jag trodde jag kunde hjälpa till) och kommer ner i hallen med en kaffe i handen och håller på att sätta kaffet i halsen…. Där möts jag av skott som smäller, tempo som en A lagstränare blir avundsjuk på och ett jäkla gött gäng. Vissa av killarna är en bra bit längre än vad jag är och vad katsingen får barnen idag att äta? Jag får ganska snabbt veta att de är födda 2010 och är egentligen 13/14 år gamla vilket ändrar min syn på det hela totalt. Väl i Skånemästerskapet så lyckades vi gå hela vägen och vinner guld i Pojkar D och jag vet inte vem som är gladast, jag eller killarna på planen?
Jag har varit aktiv inom seniorinnebandyn i 11 år och aldrig vunnit någonting. Det ”enda” som behövdes var 20 fantastiska 13/14 åringar och vips så bjuder de mig på ett guld i Skånemästerskapet. Att få vara med ett sånt här underbart gäng killar som har så mycket glädje och energi och är så fantastiskt duktiga på innebandy var ett sant nöje! Jag har sett tekniska finesser, mål som jag för evigt kommer ha sparat i minnet och haft nöjet att få peppa & coacha 20 fantastiska killar som har en lysande framtid framför sig!
Tusen tack för denna helgen, vi är bäst i Skåne! Tim Klintvik, Spelande ass tränare i herrlaget”
Så säger Tim Klintvik spelande och assisterande tränare i FBC Engelholm
Eftersom texten var så intressant och inspirerande så kontaktade vi på Innebandy Skåne Tim för att få veta lite mer om hur det gick till.
Vad var det som gjorde att du valde att säga ja? För det var väl inte självklart att säga ja?
– Till att börja med så var det huvudtränaren Filip som frågade mig & min vän Joel om vi kunde tänka oss att hjälpa till då dom var kort om folk i båset. Joel väntar sitt andra barn så han fick tacka nej, men tackade ja. Under föregående säsong så försökte vi få till mer gemenskap emellan lagen i föreningen, så som att dom yngre gjorde oss sällskap på inspringen, sargvakter osv och det gav resultat rätt snabbt. Det började höras lite hejarramsor på läktaren, vi fick skriva lite autografer osv vilket var väldigt roligt och uppskattat för oss. Så när frågan kom så var det rätt självklart att ge tillbaka lite när dom gav oss så mycket på våra matcher under säsongen.
Skulle du sagt ja om det inte varit Skånemästerskapen?
Både ja och nej. Sanningen är att jag var med en match i vintras i båset också, när vi bärgade en riktig rysarseger med 9-8 emot Svedala. Men just Skånemästerskapen är lite nostalgiskt från när jag själv var junior. En hel helg fylld med innebandy & spänning, det lockade ju såklart lite mer än en vanlig seriematch.
Vad var dina förväntningar inför Skånemästerskapen efter att du sett laget träna?
Jag hade inga förväntningar över huvud taget. Jag hade noll koll på innebandyn i Skåne i den åldern inför den helgen. Av träningarna att döma så var jag imponerad av vad våra killar kunde göra med innebandybollarna. Men jag visste inte var resterande Skåne låg i jämförelse. Jag fick höra från dom andra tränarna i laget att vi hade goda chanser att komma långt & att vi var regerande mästare vilket gjorde mig ännu mer förväntansfull på helgen. Sen fick jag se rätt kvickt att det här var ett lag att räkna med, extremt mycket talang blandat med ännu mer kämpaglöd och vilja.
Och sist men inte minst, var detta den enda gången vi får se dig på bänken hos detta lag?
Efter att grabbarna bjudit mig på min första medalj på 12 år så kommer jag inte vara svårflirtad med att hoppa in framöver när dom behöver hjälp i båset. Jag vet faktiskt inte vem av oss, jag eller grabbarna, som hade roligast under helgen. Alla i laget är helt fantastiska individer och grymma på att spela innebandy så det var en ynnest att få vara en del av det här laget under den här helgen.
Jag vill säga stort grattis till Tim och Engeholms P10 som i år igen tog hem guldet i SKM!